Read Ebook: Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige by Larsson Ernst

Font size: 10 px 15 px 20 px 25 px 30 px 35 px

Background color: BlackWhiteGrayLight GrayDark GrayDim Gray

Text color: BlackWhiteGrayLight GrayDark GrayDim Gray

Apply/Save settings

Ebook has 175 lines and 48120 words, and 4 pages

De b?da stora grupperna konkurrera ?nnu med hvarandra, men deras sammanslutning till en enda stor tj?rf?rgstrust torde endast vara en tidsfr?ga. En artikel uti Ch. Ind. 1907: 125, som framh?ller syndikatbildningens goda sidor, torde afse att bereda jordm?n f?r en s?dan sammanslagning.

F?rgindustriens stora betydelse f?r Tyskland framh?ller D:r Caro med f?ljande ord: >>V?rdet af den tyska f?rgindustriens ?rsproduktion uppskattas till ?fver 160 millioner mark, men hvad som icke l?ter uppskatta sig ?r denna industris omgestaltande inflytande p? alla grenar af industri och handtverk, som den tj?nat eller gjort sig tj?nande, p? textil-, gruf- och maskinindustrien, och likaledes om?tbar ?r dess lifgifvande inverkan p? handel och samf?rdsel>>.

I fr?ga om den fabriksm?ssiga tillverkningen af farmaceutiska artiklar p? vetenskaplig grundval, s? torde man kunna s?ga, att str?fvandena hittills i allm?nhet g?tt i riktning att isolera och kemiskt identifiera de i de gamla, k?nda drogerna befintliga verksamma ?mnena, samt sedan syntetiskt framst?lla desamma, ?fvensom att pr?fva deras derivater eller homologa f?reningar, om en eller annan af dessa till?fventyrs kunde ha en liknande eller kanske ?nnu v?rdefullare terapeutisk verkan.

Konsumtionen af m?nga farmaceutiska produkter ?r heller icke stabil, utan ofta, m?rkv?rdigt nog, rent af underkastad en >>modets v?xling>>.

Tysklands kemiska industri i sin helhet omfattade vid b?rjan af 1906 enligt >>Berufsgenossenschaft>>-statistiken 8278 fabrikationer med 188,386 arbetare, hvilka under ?r 1905 uppburo en l?n af sammanlagdt 197,5 millioner mark, motsvarande mark 1048,23 per man. ?r 1904 utgjorde fabrikationernas antal 8004 med 179,792 arbetare med en ?rsl?n af mark 1019,65.

Den kemiska produktionen ?fverg?r alltmer fr?n privatf?retag af vanligen mindre omf?ng till aktiebolag af oftast betydlig storlek.

F?ljande tabell visar antalet bolag inom den kemiska industrien, deras sammanlagda aktiekapital och deras genomsnittsutdelningar under ?ren 1882-1905.

De 142 bolagen 1905 hade ett inbetaldt aktiekapital af 460 millioner mark, 84 mill. mark obligations- och hypoteksl?n samt 142 mill. mark reservfonder, hvaraf synes, att deras finansiella position var synnerligen sund. F?r 1905 g?fvo de i utdelning tillsammans med obligations- och hypoteksr?ntor 69.5 mill. mark. Ungef?r 1/3 af dessa bolag ge en utdelning af mer ?n 10 %, c:a 1/3 ger 6-10 %, 1/6 1-5 % och c:a 1/6 0 %. Synnerligen p?fallande ?r det obetydliga inflytande >>d?liga tider>> ut?fvat p? den kemiska industriens resultat. Den mot slutet af 1880-talet b?rjade stegringen i utdelningen hade i r?tt betydlig grad sin grund i sammanslutningar, hvarigenom i st?llet f?r planl?s konkurrens kom en reglering af produktionen.

F?ljande tabell visar aktiebolagens utdelningar i medeltal under tiden 1880-1900 inom olika industrier, och framg?r d?raf, att den kemiska st?r bland de fr?msta.

Gummi- industrien 12.31 Porslins- ,, 12.26 L?der- ,, 10.60 Kemiska- ,, 10.49 Glas- ,, 10.31 Br?nneri- ,, 8.89 Sten- o. jordarts- ,, 8.12 Metall- ,, 9.20 Maskin- ,, 8.21 Elektriska- ,, 8.38 Pappers- ,, 9.77 Bryggeri- ,, 7.97 Kol- ,, 7.64 Socker- ,, 7.17 Salt- ,, 7.76 J?rn- ,, 6.12 V?f- o. spinn- ,, 6.13 N?ringsmedels- ,, 6.16 Kl?des- ,, 5.94 Kvarn- ,, 5.88 Tr?- ,, 5.35

Nedanst?ende tabell visar aktiebolagens genomsnittsutdelningar inom de olika grenarne af den kemiska industrien. Till kemisk storindusti r?knas uti denna statistik hufvudsakligen soda, kaustikt natron, svafvelsyra, saltsyra, salpetersyra, natriumsulfat, klorkalk, alun, aluminiumsulfat, klorkalium och pottaska. Till preparat-industrien r?knas kemisk-tekniska, farmaceutiska, fotografiska och vetenskapliga preparat.

Det ?r helt naturligt, att det enorma tyska industriella uppsvinget tvingar andra nationer till eftertanke. Det duger icke att bara st? stilla och titta. H?r nedan skall anf?ras n?gra utdrag ur utl?ndska uttalanden om Tysklands kemiska industri.

?nnu i b?rjan p? 1890-talet beh?rskade England marknaden f?r kaustikt natron och klorkalk men ?r nu Tysklands st?rste afn?mare f?r dessa produkter.

Vid den bolagsst?mma, d? den en g?ng s? betydande fabriksfirman f?r tillverkning af anilinf?rger Brooke, Simpson & Spiller Ld i London ?r 1901 besl?t sin uppl?sning, framh?lls s?som hufvudorsak till firmans underg?ng, att densamma f?r litet beaktat den moderna forskningens v?rde och d?rf?r icke l?ngre kunde h?lla j?mna steg med de tyska fabrikerna.

Vid ett m?te, som den engelska f?reningen Soc. of Chemical Industry h?ll i Newyork 1904, ber?rde professor Chandler fr?n Columbia University i Newyork med beklagande det ringa intresse, som fr?n >>tr?ngbr?stad kr?marst?ndpunkt>> kommer vetenskapen till del.

Den i handels- och industrikretsar mycket l?sta facktidningen >>Commercial Intelligence>> inneh?ll 1906 en ber?ttelse ?fver en resa, som dess Pariskorrespondent f?retagit i Tyskland i det speciella syftet >>att l?ra k?nna dess kemiska industri, hvilken nu bildar en af de hufvudsakligaste k?llorna till landets kolossala v?lst?nd>>. Korrespondenten s?ger sig ha blifvit h?geligen ?fverraskad af hvad han s?g ? de orter, d?r den kemiska industrien s?rskildt utvecklat sig. Produktionsv?rdet uppskattades 1906 till 1 1/2 milliard mark. Och ?ndock ?r denna industrigren knappast mer ?n 30 ?r gammal! F?r 30 ?r sedan beh?rskade England kemikaliemarknaden, men nu st?r Tyskland fr?mst och detta oaktadt sina ringa f?rr?d af hith?rande r?materialier. Tyskland producerar ?rligen c:a 1 million ton svafvelsyra, till stor del af spansk kis, och c:a 1/2 million ton soda. Dess totala export af kemiska produkter representerade 1905 ett v?rde af c:a 500 millioner mark. Det t?cker c:a 5/6 af v?rldens behof af f?rger. Indigoexporten f?r 1906 uppgifves till c:a 30 millioner mark. Den engelske korrespondenten framh?ller slutligen hurusom Tysklands kemiska industri har en arm? af vetenskapligt bildade specialister och sk?rdar nu vinsten af de stora h?rf?r gjorda uppoffringarne.

Uti Journal of the Soc. of Ch. Ind. f?r 15/12 1906 l?mnas en j?mf?relse mellan Englands och Tysklands kemiska industri, ref. uti Sv. Kem. Tidskr. 1907: 3, hvarur f?ljande tabell med v?rden i millioner kronor ?r h?mtad.

Sverige importerade 1906 icke mindre ?n 27 tusen ton chilesalpeter med ett v?rde af n?ra 5 millioner kronor. Denna import har under de senaste ?ren ?kats med 3 ? 4 tusen ton pr ?r. Det ?r landtbruket, som konsumerar dessa kolossala kvantiteter.

Genom framst?llning af kalkkv?fve eller kalksalpeter skulle dessa millioner kvarh?llas i landet, och det ?r s?lunda m?dan v?rdt att unders?ka rentabiliteten f?r anl?ggningar i denna riktning. Kraften f?r emellertid icke kosta mer ?n cirka 10 kronor pr h?stkraft och ?r, och d? blir fr?gan den, om de omonterade vattenfallen ens kunna komma i fr?ga, eller om icke andra fabrikationer, som f?rm? betala ett h?gre pris, b?ra f?redragas.

Alltf?r l?nge torde dock icke denna fr?ga beh?fva ?fverv?gas, ty en kv?fveindustri skulle i dubbel m?n ge br?d ?t nya skaror innebyggare i v?rt land, i det att f?rst de uti denna industri direkt sysselsatta finge sin b?rgning, och sedan i det att produkten anv?nd i landtbruket medf?rde betydligt ?kade sk?rdar.

?r vattenfallets monteringskostnad v?l en g?ng afskrifven, s? synes kv?fveindustriens rentabilitet gifven. I v?rt grannland ?ro f?r n?rvarande stora vattenfall under montering b?de f?r kalksalpeter och kalkkv?fve, och man l?ter d?r utl?ndskt kapital >>bryta v?g>>.

Allt emellan?t uppdyka >>b?rsrykten>> om nya, stora salpeterlager i Chile och annorst?des, och det ?r ju icke alldeles uteslutet, att salpeterpriset kan komma att falla, men of?rmodade prisfall kunna f?rekomma i hvilken industri som helst. Att de nu k?nda salpeterlagren om n?gra decennier ?ro slut, torde f? anses som ganska sannolikt. Af fruktan f?r de nya konkurrenterna och f?r att afkyla intresset f?r luftkv?fvets bindande har Chiles regering f?rklarat, att salpeterlagren d?r r?cka ?nnu c:a 400 ?r. Geologerna s?ga emellertid h?gst 30 ?r.

F?r endast n?gra decennier sedan tillverkades ju salpeter i v?rt land f?r krutbruken etc. just af dylik spillning. I f?ljd af det stegrade priset p? chilesalpeter och inf?r utsikten af lagrens snara utsinande, har i Frankrike p? sista tiden det f?rslaget framkommit att med nutidens st?rre resurser p? bakteriologiens omr?de ?terupptaga den gamla metoden med >>salpeterlador>>. D?rtill torde det dock icke komma, sedan de elektrokemiska metoderna visat sig genomf?rbara i praktiken och sedan landtbrukarne s? sm?ningom och sent omsider b?rjat inse, huru dumt det ?r att s?nda millioner till utlandet f?r en vara, som de till en del redan ha, fast de l?ta den rinna bort.

Svafvelsyrad ammoniak kan, utom vid gasverk och koksverk, ?fven erh?llas vid generering af br?nsle- och kraft-gas af stenkol, eller d? stenkol s?som s?dana anv?ndas direkt i masugnen. M?ngden varierar mellan 5 och 30 kg. pr ton stenkol, beroende af kolsort och f?rfarande. V?rt land importerar ?rligen mellan 3 och 4 millioner ton stenkol, men de verk ?ro icke m?nga, som p? ett st?lle elda upp s? mycket kol, att en ammoniakanl?ggning kan l?na sig. Minimikvantiteten anses n?mligen vara 40 ton kol pr dygn.

Om syret kunde framst?llas till en br?kdel af det pris, det nu betingar, s? skulle det medf?ra en stor f?rdel att st?ndigt bl?sa masugnen med syre i st?llet f?r med luft, i det man d? sluppe upphetta den stora barlasten af kv?fve. Det ?r icke allenast i sj?lfva masugnen, som kv?fvet p? detta s?tt stj?l v?rme, utan ?fven d? masugnsgasen sedermera anv?ndes s?som br?nsle. Samma f?rdel finge man ock genom att anv?nda syre i st?llet f?r luft vid gasgenerering eller i allm?nhet vid hvarje v?rmealstring medelst f?rbr?nning. Inseende den stora betydelsen h?raf ha flera uppfinnare sysslat med syrets isolering ur luften eller med luftens anrikning p? syre genom centrifugering eller diffusion, men hittills utan framg?ng.

P? en del h?ll i utlandet b?rja st?dernas elektricitetsverk och ?fven andra centraler f?r alstring och distribuering af elektrisk energi att s?ka anv?ndning f?r sin reservenergi f?r elektrokemiska ?ndam?l. Det ?r r?tt v?l m?jligt, att en eller annan s?dan fabrikation kan bli rentabel ?fven vid den periodiska drift, som v?l st?dse blir en f?ljd af en s?dan kombination.

Uti >>elektricitetens tidehvarf>> skall elektriciteten >>allting bestyra>>, men det torde vara sk?l att h?r icke bara f?lja med str?mmen, utan noga pr?fva b?de grunden, materialet och -- byggm?staren innan man bygger. Hvarje kemisk oms?ttning ?r ju i sj?lfva verket endast en temperaturfr?ga, och reaktionstemperaturen kan stundom medelst en kontaktsubstans betydligt neds?ttas. Man har d?rf?r allt sk?l att ?fverv?ga, huruvida det icke i m?nga fall kan vara f?rdelaktigare att direkt anv?nda den prim?ra energiformen, v?rmet, i st?llet f?r den d?rur med betydliga kostnader transformerade elektriciteten.

Fr?gan, tr?nger sig s?rskildt fram vid tanke p? luftkv?fvets bindande, och f?rslag till kontaktmetoder f?r detta ?ndam?l saknas icke.

Kontaktmetoderna f?r tillverkning af svafvelsyra med platinerad asbest eller med j?rnoxid s?som kontaktsubstans, hvilka i utlandet redan vunnit stor anv?ndning, den senare isynnerhet i Amerika, ha i Sverige ?nnu icke blifvit till?mpade. Detta beror m?jligen d?rp?, att behofvet af h?gkoncentrerad syra eller af anhydrid och rykande syra h?r ?nnu ?r j?mf?relsevis litet. Den f?r superfosfatfabrikerna n?diga syran torde blykammarmetoden med de senare ?rens f?rb?ttringar ?nnu l?mna billigare.

?rsproduktionen i Tyskland af artificiella organiska f?rg?mnen uppskattades 1906 representera ett v?rde af icke mindre ?n 250 millioner mark. Det ?r naturligt, om m?ngen, som ser denna industris lysande ekonomiska resultat, k?nner sig frestad att grunda en dylik fabrikation, men efter den lilla inblick, vi h?r f?rut f?tt i de tyska anilinf?rgfabrikernas position, f?rst? vi i n?gon m?n, hvarf?r antalet dylika anl?ggningar i v?rlden snarare minskas ?n ?kas. Skulle t.ex. h?r i v?rt land en fabrik f?r tillverkning af de tj?rf?rger, som nu importeras, v?rda kanske bort?t 4 millioner kronor, s? blefve denna fabriks produktion icke ens tv? hundradelar af de sex ? sju tyska fabrikernas. Om sedan, s?som sannolikt ?r, de tyska fabrikerna inom denna bransch snart komma under gemensam ledning, s? kunna de genom specialisering ?n ytterligare nedbringa sina redan nu l?ga tillverkningskostnader. Fraktkostnaden spelar ingen afsev?rd roll f?r en artikel med ett v?rde af flera kronor per kg, och d?rf?r skulle den tyska trusten med betydlig f?rtj?nst kunna s?lja sina f?rg?mnen i Sverige l?ngt under den lilla svenska fabrikens tillverkningspris. En tullsats p? 15 ? 20 % af v?rdet skulle knappast verka skyddande, men redan denna lilla tull skulle sannolikt r?na motst?nd p? flera h?ll under p?st?ende, att f?rgerna ?ro en n?dv?ndighetsvara, som icke genom tull f?r f?rdyras. Men utan att n?rmare unders?ka huru det ibland ?r med n?dv?ndigheten, s? kunna vi tryggt p?st?, att knappast ens den dubbla tullsatsen skulle m?rkas p? ett kl?desplaggs pris. De vanliga prisfluktuationerna p? f?rg?mnen g? f?r ?frigt icke s?llan vida d?r?fver. Utom textilindustrierna ?ro ?fven v?ra pappersbruk betydliga konsumenter af anilinf?rger.

Om s? den svenska fabriken endast med ett mycket h?gt tullskydd kunde reda sig i egna landet, s? kunde den icke alls t?nka p? export, ty n?gra s?rskilda f?rdelar, s?som l?gre arbetsl?ner, mera produktiva arbetare eller billigare r?varor, skulle den vis ? vis den tyska trusten n?ppeligen f?. De i branchen tr?nade, vetenskapligt skolade >>fabriksarbetarne>> skulle till en b?rjan n?stan alldeles saknas.

Skulle n?gon svensk kemist f? tillf?lle att arbeta p? detta omr?de, s? synas svafvelf?rgerna vara ett beaktansv?rdt f?lt. Kanske affallsluten fr?n v?ra m?nga sulfitcellulosafabriker skulle kunna bli utg?ngsmaterialet. Vid ett nytt f?rg?mne med patenterad tillverkningsmetod st?ller sig skillnaden mellan en ny, liten och en gammal, stor fabrik icke s? afsev?rd. Ja, om den lilla fabriken sj?lf utarbetat metoden och ?ger patentet, s? har den stora rent af kommit p? efterk?lken.

Hvad en god uppfinning, skyddad med patent, som icke kan kringg?s, kan vara v?rd, framg?r d?raf, att Farbwerke H?chst under hela patenttiden f?r antipyrin f?rs?g v?rlden med detta farmaceutiska preparat till ett pris af mark 120 pr kg, under det att priset, sedan patentet 1898 upph?rt, nedg?tt till mark 15-25 pr kg.

Utvecklingen p? ena eller andra omr?det kan ju stundom g? med stormsteg, och v?r tid har i detta h?nseende blifvit en smula bortsk?md. Det riktigt v?ntas p? >>stora uppfinningar>>, s? att det gamla s?kra, men str?fsamma forskningsarbetet ibland rent af f?rsummas. Men b?ttre ?n att st? stilla och v?nta, ?r att g? vidare p? den gamla bepr?fvade v?gen, ?fven om stegen bli sm?.

Vi k?pa ?nnu fr?n fr?mmande l?nder m?nga ?mnen ur v?xtriket, hvilka i en mer eller mindre afl?gsen framtid kanske liksom sockret komma att utvinnas i v?rt land. Bland sp?rsm?l i denna riktning, som sedan en del ?r f?religga, ?r ock detta: finnes n?gon v?xt, som trifves eller kan komma att trifvas i v?rt land, fr?n hvilken kautschuk kan erh?llas? En s?dan v?xt, som vid l?mplig ?rstid exempelvis afm?jas och extraheras, skulle kunna tillstoppa ett h?l, d?r nu 8 ? 10 millioner kr. ?rligen rinna ur landet. Den erh?llna produkten beh?fde icke n?dv?ndigt genast vara f?rdig kautschuk, blott den p? n?gon enkel v?g kunde ?fverf?ras till s?dan. Ha vi icke i potatisen ett exempel p? en >>exotisk planta>>, som trifves godt hos oss, och som den, som inf?rde den, har all heder af. En annan inf?rd v?xt, hvars nytta visserligen ?r omstridd, men hvilken m?nskligheten i alla fall icke tycks kunna undvara, ?r tobaken. Att minska den h?ga importen h?raf borde icke vara n?gon ol?sbar uppgift f?r nutidens zymoteknici. Tobakens kvalitet l?r ju n?mligen icke vara s? mycket beroende af v?xtorten, som af behandlingss?ttet under och efter sk?rden.

Men vi ha ?fven andra k?llor f?r harts och terpentinolja ?n den v?xande skogen. Genom att extrahera s?nderhackade furustubbar torde man med nutida apparater rentabelt kunna utvinna n?mnda ?mnen. En f?rs?ksfabrik i detta syfte ?r under anl?ggning. Det s? behandlade tr?et b?r duga till cellulosa. St?rre delen stubbar f? nu ruttna bort och endast en ringa del anv?ndes f?r tj?rbr?nning eller f?r utvinning af terpentinolja och tj?ra genom torrdestillation i termopannor. Kanske t?ndsticksfabrikerna kunna utvinna n?gon del terpentink?da, om de anv?nda furu, som de extrahera, i st?llet f?r importeradt asptr?.

Sedan ett par ?r tillverkar en svensk fabrik granbarkextrakt. Det kan synas, som borde denna fabrikation vara synnerligen vinstgifvande h?r i landet, d?r s? stora m?ngder sulfitcellulosa tillverkas af granved, hvars bark f?ljaktligen ?r ett v?rdel?st affall. Men i sj?lfva verket st?lla sig insamlingskostnaderna f?r barken s? h?ga, att extrakttillverkningen blir f?ga rentabel. H?rtill kommer, att granbarksextrakt endast anv?ndes f?r vissa l?dersorter, och att garfverierna h?r allt fortfarande i stor utstr?ckning anv?nda sj?lfva granbarken. P? grund h?raf har den mycket betydliga importen af garfextrakter och andra garf?mnen icke minskats. Det ?r i fr?msta rummet quebracho-extrakt, som importeras, mest fr?n Tyskland. Den svenska fabriken l?r komma att upptaga ?fven denna tillverkning. Lufttorr granbark h?ller c:a 12 % garf?mne, granbarksextrakt inemot 24 %, quebrachotr? c:a 20 % och quebrachoextrakt ?nda till 45 %. B?da dessa slag af extrakt f?rekomma i handeln i tjockflytande form med en vattenhalt af 40-60 %. N?gon import af granbarksextrakt f?rekommer icke. De svenska konsumenterna ha allt sk?l att l?ta unders?ka de importerade extrakterna, ty ofta l?r f?rekomma, att det l?gv?rdiga kastanjextraktet utbjudes s?som quebrachoextrakt.

Medan i laboratorium den organiska syntesen vidare utvecklas, kan ju vara l?mpligt s?lunda tillse, att det, som vi genom den organiska naturen redan ha, icke f?rfares, utan kommer till m?jligast b?sta nytta.

Torrdestillation torde b?ra betraktas endast s?som en n?dfallsutv?g inom den organiska kemien. Brunkol torrdestilleras i utlandet sedan l?ngliga tider i stora m?ngder under utvinning af paraffin och mineraloljor, men p? senare tiden har man i st?llet genom extraktion medelst bensin och med b?ttre ekonomiskt resultat b?rjat utvinna det v?rdefullare montanvaxet. Brunkol ha vi icke i Sverige, men det kunde ju vara sk?l unders?ka, huru v?ra ?ldre torflager, dytorf etc. och m?jligen ?fven alunskiffern f?rh?lla sig i detta h?nseende. Alunskiffern i V?sterg?tland har blifvit uppskattad till 13 milliarder ton.

I Sverige ber?knades 1897 samtliga skogarne pr ?r alstra c:a 33 millioner m? tr?, fast m?tt, p? en areal af c:a 20 millioner hektar. Detta g?r 1,65 m? fast m?tt pr hektar. R?knas 1 m? fast m?tt till 404 kg. vattenfri vedsubstans, s? uppg?r alstringen endast till 0,067 kg. pr m?. H?r ?r nu visserligen att m?rka, att utaf den n?mnda arealen g?r n?gon del i norr ?nda upp mot skogsgr?nsen, d?r en intensiv skogskultur aldrig kan ifr?gas?ttas, men att v?rt skogsbruk p? det stora hela knappast kan s?gas ha kommit ?fver urstadiet ?r v?l bekant och bekr?ftas af dessa siffror blott alltf?r tydligt.

D? vi s?lunda icke taga ut af marken p? l?ngt n?r, hvad den kunde l?mna, s? ha vi s? mycket st?rre sk?l tillse, att det lilla, vi nu verkligen f?, p? allra b?sta s?tt kommer till nytta. Tack vare den stora arealen, s? ?r det i sj?lfva verket inga sm?smulor, det h?r ?r fr?ga om. 33 millioner m? pr ?r en stor m?ngd tr?. Huru anv?nda vi nu denna naturrikedom? Enligt 1896 ?rs skogskommitt? och det officiella, statistiska verket >>Sverige>> p? f?ljande s?tt:

I b?rjan af 1908 ha officiella sakkunniga afgifvit yttrande ang?ende Sveriges skogstillg?ngar. De uppskatta den ?rliga virkesf?rbrukningen per individ i Sverige till 4 m? och den ?rliga alstringen till 1.5 m? per hektar, Den enbart genom folk?kningen f?rorsakade stegringen i konsumtionen inom landet utg?r 155,000 m? per ?r, motsvarande ?rsproduktionen fr?n 103,000 hektar. ?r 1904 uppgick den f?r export afverkade virkesmassan till 11 millioner m?. F?r husbehof, export och industri ber?knas totalbehofvet till 38 millioner m?. Rationellt sk?tta borde v?ra skogar kunna ge 45,7 millioner m? per ?r, ja, kanske ?nda till 54,8 mill. En bland de sakkunnige, ?fverj?gm. Wallmo, anser dock, att f?rst om hundratals ?r s?dan effekt af en f?rb?ttring i skogens v?rd skulle kunna bli synlig, samt att den ?rliga tillv?xten kan s?ttas till h?gst 26 mill. m?, hvarf?r vid nuvarande afverkning ?rligen 12 mill. m? tages af skogskapitalet.

Den sorgliga posten p? 5.2 millioner m?, som ?rligen i skogarne f?rfares, tilldrar sig f?rst v?r uppm?rksamhet. Det ?r hufvudsakligen i Norr- och V?sterbotten, som st?rsta m?ngden f?rfares af brist p? flottningsleder och j?rnv?gar. F?rlusten d?r uppskattas till icke mindre ?n 40 % af hela alstringen. I det ?friga Norrland och i Dalarne uppskattas den till 20 % och i det ?friga Sverige till 5 %.

Den st?rsta posten v?rd minst 50 millioner kronor, f?rbruka vi allts? f?r eget behof i hufvudsak s?som br?nsle i v?ra hem. Fr?n nationalekonomisk synpunkt vore det utan tvifvel b?ttre att elda med torf, men dels st?ller sig s?dan ?nnu n?got f?r dyr, ?tminstone d? l?ngre transport tillkommer, dels g?r det tr?gt att bryta med gammal sedv?nja. Priset torde dock s? sm?ningom reduceras, d? allt flera rationellt drifna torfverk uppst?, vid hvilka den allt dyrare handkraften i m?jligaste m?n ers?ttes med maskinkraft, under det att vedpriset blir h?gre, och den ekonomiska f?rdelen skall d? ?fvervinna alla hinder f?r torfvens allm?nnare anv?ndande.

Exporten af oarbetade, s?gade eller tillhuggna tr?varor utgjorde ?r 1904: 6,7, 1905: 6,6 och 1906: 7,0 millioner m? fast m?tt. Af arbetade tr?varor torde exporteras 0,1-0,2 millioner m?.

Vedf?rbrukningen f?r den 1905 producerade tr?massan torde ha utgjort ca 2,3 millioner m? fast eller 3,5 millioner m? l?st m?tt.

V?rdet af de marknadsf?rdiga produkterna 112 kg. tr?kol ? kr. 3.50 pr m? kr. 2.50 136 >> vatten } r? tr?syra skall redan 1877 ha blifvit f?rs?kt, men f?rsigg?tt ofullst?ndigt hvarj?mte de s? afskilda ?mnena voro volumin?sa och besv?rliga att affiltrera. Vetenskapsm?n, som nu arbeta p? detta problems l?sning i s?dan riktning, l?ra emellertid vara f?rhoppningfulla.

Cellulosaindustrien ?r f?r v?rt land redan nu af allra st?rsta betydelse och stadd i stark utveckling. ?rligen exporteras f?r omkring 35 millioner kronor kemisk massa och dessutom papper, hvari dylik ing?r. Hela den vedm?ngd, som pr ?r ?tg?r f?r denna kemiska massa, torde uppg? till bort?t 3 millioner m? l?st m?tt, och den f?rlorade organiska substansen, torde i blott br?nslev?rde representera mellan 3 och 4 millioner kronor. H?r finnes s?lunda ett stort f?lt f?r kemisk uppfinnareverksamhet.

F?r ett par ?r sedan gjorde en tysk f?ljande sammanst?llning:

Det ?r ju st?dse en stor f?rdel f?r ett land, om dess exportgods ?r s? l?ngt f?r?dladt som m?jligt, men den starkt f?r?dlade varan har ofta en l?ngt mindre marknad och utest?nges i m?nga l?nder af h?ga tullar. Garn och silke af cellulosa ?ro f?r ?frigt ?nnu allt f?r nya produkter f?r att utan vidare komma i fr?ga f?r exportindustrien.

Man har f?rs?kt, att genom en grundligare limning af pappersmassan, t.ex. med viskos, ?ka cellulosagarnets h?llfasthet och minska dess k?nslighet f?r vatten, men d?rigenom f?rlorar det sin mjukhet. N?gon kostsam f?rb?ttringsprocess kan varan tydligen icke b?ra.

Share on: WhatsApp @Hash Facebook Tweet