Homepage
Login
Profile
BookClubs
dmBox
Read Ebook: Friaren från landet: Lustspel by Runeberg Johan Ludvig
Font size:
Background color:
Text color:
Add to tbrJar First Page Next Page
Ebook has 61 lines and 4488 words, and 2 pages
lie.
Onkeln . Den der, det var en ?kta, En grym fantast, en vild husar, Som ville tvinga mig att f?kta P? mina gamla dar! Jag arme man, hvad skall jag g?ra? Det ?r en olycksstund jag f?ll p? det beslut, Att flytta till mitt landtgods ut. Det var att radikalt f?rst?ra Den lilla ro jag hade qvar f?rut. Och kommer Arrendatorn nu till slut! Jag ryser ren f?r tanken bara; Han l?r v?l ropa sitt: f?rklara, F?rklara er, ni drar, ni drar! D? jag mitt l?fte ?tertar Ooh ej bevekas kan att fara; Ty br?s han p? sin reskamrat, Blir han f?r sm?tt ej flat. Men resa dit! nej, Gud befara! Det r?dligaste h?r l?r vara, Att bli i hast, s? godt man kan, Fransysk, som han! Det ?ker dock sin mon respecten. H?r Emma.
Emelie . Ja!
Onkeln, Du har ju qvar helt visst Den ?fverdrifna Tartar-khanska dr?gten, Jag fick af dig till julklapp sist?
Emelie. Men, b?sta Onkel, hvarf?r ej f?rg?ta Ett fel, som dock s? v?lment var.
Onkeln. Mitt barn, det ?r ej f?r att tr?ta, Jag n?mner om den nu; -- jag har Beslutit b?ra den. -- --
Emelie. Hvad h?r jag?
Onkeln. D? jag bland ulfvar ?r, s? b?r jag F?rst? att tjuta. Gif den hit! I sanning en f?rgjord habit F?r en f?rnuftig man att b?ra; Men n?den g?r det tunga l?tt.
Katrine. Emelie.
Katrine. S? vidt, Mamsell, ?r allt p? r?tt, Och snart ?r Arrendatorn n?ra. Det blir ett m?te, p? min ?ra, Som man kan kalla pengar v?rdt; Nu f?r han visa hvad han l?rt.
Emelie. Af hvem har han v?l kunnat l?ra, D? August sjelf har varit h?r?
Katrine. N? kors! han har vikarier der, Med m?ten, utskott och conventer, En ?fverd?dig hop Studenter, Som l?ra bj?rnen dansa nu.
Emelie. Ha, ha, ha, ha!
De f?rra. Onkeln .
Onkeln. Du skrattar, du. G?n in i kammarn, h?nor, b?da! Jag blygs att n?gon mig skall sk?da I denna afskyv?rda dr?gt. Men ger jag k?p och visar mig f?rskr?ckt, S? l?per jag en st?rre v?da, S? ser jag ej ett annat val f?rut, ?n st? f?r sabel, eller flytta ut. O Gud, hur allt har blifvit v?rre P? lumpna tio ?r! Af land har blifvit stad, af dr?ng har blifvit herre, Och hela verlden upp och nedv?nd st?r. I all min sorg s? m?ste jag dock s?ga, Att det skall roa mig att se och v?ga Hur mycket som kan vara qvar Af Arrendatorn, sedan fordna dar. Han kan ej vara rakt f?r?ndrad heller. Men tyst! nu gissar jag det g?ller. F? se om junkern ej ?r h?r?
Onkeln. Arrendatorn .
Onkeln S? har min pr?fvotimma slagit!
Arrendatorn . Pots sapperment! bonsjur monsj?r!
Onkeln. Aha! tr?s humble servit?r! Nu kan jag tacka Gud f?r allt det stryk jag tagit I fordna dar f?r Pepliers parl?r. Comment vous portez vous senj?r?
Arrendatorn. Bien, bien!
ONKELN. Hur lefs der borta?
Arrendatorn . Med Franskan kommer jag till korta. Oh excellent!
Onkeln. Som hvarje dag Den sista vore, menar jag. Man har der damer, ton och safter?
Arrendatorn. Voui, senj?r, der lefs af alla krafter. Lo, lo, lo, lo! la, la, la, la! F?r tusen d?dar, det g?r bra.
Onkeln. Och egendomen den florerar?
Arrendatorn. Den kunde sakta fram?t dra; Men en f?rderflig pest grasserar, Gudn?s, bland kalfvar, f?r och lam.
Onkeln . S?! der stack Arrendatorn fram!
Arrendatorn . Mitt dumma n?t! nu bar det af fr?n v?gen.
Onkeln. Aj, aj! p? landet blir man snart f?rl?gen, D? hjorden ej vill fort; Men allting vinns d? man ?r tr?gen. Det ?r i ?r en allm?n s?gen, Att ?krarna sitt b?sta gjort. Det r?cker dock, som jag mig f?rest?ller, Att tr?la och bekymra sig?
Arrendatorn . Aha! nu vill han pr?fva mig. Oh! das ist nikt! man ?r ej bonde heller, Man ?r en h?fsad man, Som ser p? annat ?n p? maten. Man vet s? v?l, som n?gon ann' Att leben och att leben laten. Man bryr sig hin hur kornet sl?r i spann Och ger ?t pocker s?des-v?xten. S?, excellent, nu ?r jag in i texten! Li, li, li, li, la, la, la, la!
Onkeln . H?r f?r man sig till vara ta. Det ?r charmant att se hvad ni har vunnit I tankes?tt, i ton, i takt, Sen jag bes?kte sist er trakt. Om det ?r sannt, som man mig sagt, S? har hos er hvar bonde hunnit L?ngt l?ngre fram, ?n n?nsin vi, Och h?ller p? att herre bli!
Arrendatorn. Ack, herr Patron, med m?tta ?r f?rbi, Och yppigheten den grasserar.
Onkeln . Der sticker Arrendatorn fram.
Arrendatorn . Nu m? min tunga f? sig skam. Jag menar blott, om den regerar, S? ?r den v?rd att g?ra det. Nu kom jag just med prut p? r?tt.
Arrendatorn . En frestare han till oss s?nde; Men pass! han skall ej lura mig. Aha, senj?r! ni sk?mtar bara; Ni sl?r er l?st! Li, li, li, li! tr?s graci?st! Hvad? skulle jag en slyngel vara Sans ton och sans fason? Legerete i ord och later, En mine, som passar f?r soldater, I korthet, en person, Som kunde kalla sjelfva kungen frater, Det har jag nu. F?rr, weis ick nok, Var jag en s?lle, en garsong, ett tok.
Onkels . Nu ?r ni galn, f?rr var ni klok.
Arrendatorn . Och vill ni det, skall jag f?rsvara Min ambition, som kavaljer.
Onkeln. Nej, nej, senj?r! beh?fs ej mer!
Arrendatorn . Nu b?rjar all min Franska vara F?rbi, och s? min Tyska ock.
Onkeln . O, vore du till fanders dock! H?r g?ller nu att klokt f?rfara. Min herre, ni har f?tt mitt bref?
Arrendatorn . Ja, kanske komma vi till saken.
Onkeln. V?l, har ni n?nsin h?rt p?, maken? Sen jag det skref, Har jag mig f?tt en sv?r process. --
Arrendatorn. Hvad mera?
Onkeln. Som hotar att mig ruinera.
Arrendatorn . Oh! om jag vackert vore fri!
Onkeln. ?tminstone l?r arfvet bli S? fint, att vi Om?jligt kunna subsistera, I synnerhet p? landet der. H?r, mitt project det ?r, Att l?ta gifterm?let vara.
Arrendatorn . Ja, Gud ske lof, s? ?r man qvitt all fara!
Onkeln. Hvad menar ni?
Arrendatorn. Som herr Patron det vill. Men kostna'n, som jag skjutit till F?r resan hit?
Onkeln. G?r af p? ert arrende. Det var ett Arrendators-drag!
Arrendatorn. S? far jag bort i denna dag.
Add to tbrJar First Page Next Page