Read Ebook: Den svenska Arbetareskyddslagstiftningen och Yrkesinspektionen by Stjernstedt Georg

Font size: 10 px 15 px 20 px 25 px 30 px 35 px

Background color: BlackWhiteGrayLight GrayDark GrayDim Gray

Text color: BlackWhiteGrayLight GrayDark GrayDim Gray

Apply/Save settings

Ebook has 146 lines and 18413 words, and 3 pages

Motioner om sk?rpning, utvidgning och senast om en allm?n revision af lagen ang?ende skydd mot yrkesfara ha v?ckts af herr David Bergstr?m i andra kammaren vid 1894, 1896, 1897 och 1902 ?rs riksdagar, men utan vidare resultat ?n att lagen ?r 1895 utstr?cktes till att omfatta ?fven statens och kommunens industriella r?relser, samt att ?r 1896 en f?rordning utf?rdades i syfte att l?ta olycksfallen i arbete komma till yrkesinspekt?rernas k?nnedom.

Vid 1891, 1893, 1894 och 1895 ?rs riksdagar v?ckte herr Fridtjuv Berg i andra kammaren f?rslag om utredning i syfte att erh?lla en lagstadgad arbetsdag ?fven f?r vuxna arbetare i de grenar af v?r industri, d?r s?dant kunde befinnas l?mpligt. Dessa motioner vunno emellertid icke riksdagens bifall.

Vid 1899 ?rs riksdag v?cktes sj?folkets skyddsfr?ga ?ter till lif genom en motion af herr Adolf Johansson i M?llstorp i andra kammaren, och vid 1901 och 1902 ?rs riksdagar ha herrar J. A. Kinnman och E. Smith i andra kammaren framburit motioner i ?mnet. Resultatet har emellertid hittills icke blifvit n?got alls, d? visserligen andra kammaren visat sig vilja g? fordringarna p? v?rksam skyddslagstiftning till m?tes, men h?rvid ej erh?llit f?rsta kammarens st?d.

Fotnot 2:

Kongl. Maj:t har ?nda till senare ?r ensam utf?rdat f?rordningar p? arbetareskyddslagstiftningens omr?de. F?rst vid 1889 och 1900 ?rs riksdagar har riksdagen h?fdat sin r?tt att tillsammans med Kongl. Maj:t stifta hith?rande lagar, ?tminstone viktigare s?dana.

Fotnot 3:

Fotnot 4:

I England hade parlamentsledamoten Plimsoll i b?rjan af 1870-talet yrkat p? v?rksam skyddslagstiftning f?r sj?folk, hvilket ocks? ledt till ?syftat resultat.

Den nu g?llande arbetareskyddslagstiftningen i v?rt land kan indelas i f?ljande grupper:

Best?mmelserna till skydd f?r minder?riga ?terfinnas i 1900 ?rs lag ang?ende minder?rigas och kvinnors arbete samt i 1881 ?rs f?rordning ang?ende minder?riges arbete. H?rtill kommer i 1896 ?rs f?rordning ang?ende tillv?rkning af fosfort?ndstickor ett f?rbud f?r minder?riga att deltaga i visst h?lsofarligare arbete.

Med afseende p? minder?rigas arbete inom ?friga omr?den, t. ex. i jordbruk, v?rdshus- och k?llarr?relse m. fl. yrkesgrenar, finnas hos oss inga best?mmelser.

England och Frankrike ha ocks? inneslutit hela handtv?rket inom den v?rksamma och effektivt kontrollerade arbetareskyddslagstiftningens omr?de. Den franska lagen af ?r 1892 undantager s?lunda endast s?dana v?rkst?der, d?r arbetet blott bedrifves af familjemedlemmar under faders, moders eller f?rmyndares uppsikt.

S?v?l nu n?mda hufvudregler som undantag g?lla lika f?r gossar och flickor.

Betr?ffande nu f?rst en minimi?lder af 12 och ?nnu mer af 11 ?r ha inv?ndningar framst?llts d?remot b?de ur h?lsov?rdens och uppfostrans synpunkt. En internationell kongress f?r hygien, som 1887 h?lls i Wien, uttalade s?lunda i en resolution att ?ldersklasser under 14 ?r borde vara helt och h?llet uteslutna fr?n fabriksarbete. Vid 1900 ?rs riksdag yttrade f?rre chefen f?r Medicinalstyrelsen generaldirekt?r Alm?n bl. a.: >>?ldersgr?nsen 12 ?r ?r n?ra nog onaturlig. Individen har d? ej n?tt den utveckling att han kan uth?rda anstr?ngning utan att taga skada d?raf. -- -- Min best?mda mening ?r, att minder?rige ej skola f? anv?ndas till industriellt arbete f?rr?n de fyllt 13 ?r.>>

I Tyskland stadgas absolut f?rbud f?r minder?rigs anv?ndande i fabriker, b?rgv?rk och grufvor m. m. f?re uppn?dda 13 ?r. I Schweiz och ?sterrike ?r minimi?ldern ?tminstone f?r fabriksarbete 14 ?r. I ?friga l?nder ?r den i allm?nhet s?som hos oss 12 ?r, i n?gra sydliga l?nder, d?r som bekant den fysiska utvecklingen intr?der tidigare, dock ?nnu l?gre. Minimi?ldern ?r f. ?. i hvarje land best?md af h?nsyn s?v?l till de minder?riges kroppskrafter som af d?r g?llande skollagstiftning. S? ?r ?fven fallet hos oss, d?r just emot en ifr?gasatt h?jning till 13 ?r anf?rts att detta ej med nu g?llande best?mmelser r?rande folkskoleundervisningen vore l?mpligt. I regeringens f?rslag vid 1900 ?rs riksdag l?ses s?lunda f?ljande yttrande af civilministern: >>S?dan denna f?r n?rvarande ?r anordnad, har i regeln barnet i ?ldern mellan 12 och 13 ?r inh?mtat det kunskapsm?tt, som ber?ttigar detsamma att afg? fr?n folkskolan. D?rmed har ocks? skolpliktigheten upph?rt, ett f?rh?llande, med h?nsyn till hvilket minimi?ldern f?r intr?de i industrins tj?nst m?ste vara afpassad, s? vida man vill undvika att legalisera en kortare eller l?ngre, men f?r minder?rige utan tvifvel i h?g grad skadlig period af sysslol?shet.>>

S?som minimi?ldern f?r intr?de i industrins tj?nst nu blifvit best?md -- till i regel 12 ?r -- f?religger i st?llet fara att folkskoleundervisningen p? grund af p?tryckning fr?n deras sida som ha intr?sse af att anv?nda barnen i arbete, skall anordnas med h?nsyn till en tidigare afslutning af skolg?ngen. Men detta inneb?r dels att skoltiden flyttas tillbaka till f?r undervisningen mindre fruktbara ?r, dels att skolkursen, som enligt folkskolans normal-plan borde ta 6 ?r i anspr?k, krymper ihop och undanst?kas p? kortare tid.

Att ?ter en s?dan fara v?rkligen ?r f?r handen, ?tminstone p? de orter, d?r undervisningens v?nner icke ?ga nog talan, framh?lls vid lagens tillkomst bl. a. af herrar Fridtjuv Berg och E. Hammarlund i en motion i andra kammaren. Det heter d?r: >>F?r hvar och en, som haft anledning att n?rmare f?lja v?rt folkskolev?sendes utveckling under de b?da senaste ?rtiondena, ?r det en v?lbekant sak att inom flertalet kommuner, d?r industriintr?ssena ?ro f?rh?rskande, en stark str?fvan gjort sig g?llande bland industrins m?lsm?n att s?ka f? folkskolev?sendet s? ordnat att det b?st passar f?r deras behof af minder?rig arbetskraft.>>

Herrar Berg och Hammarlund f?reslogo ocks? med inst?mmande af flera andra riksdagsm?n och i enlighet med de ?nskningar, som fr?n flera h?ll framst?llts af folkskolans m?lsm?n utom riksdagen, att minimi?ldern skulle best?mmas till 13 ?r. Detta blef ju emellertid -- beklagligtvis -- icke riksdagens beslut.

Med afseende p? detta >>beh?riga tillst?nd>> f?rh?ller det sig p? f?ljande s?tt. Enligt folkskolestadgan kan den l?rjunge, som af fattigdom hindras att begagna undervisningen, erh?lla tillst?nd att l?mna skolan, blott han inh?mtat en viss mindre l?rokurs . N?gon pr?fning af barnets fattigdom kommer vanligen ej i fr?ga, det ?r nog, att barnets m?lsman f?rklarar sig vilja ha in barnet p? en fabrik. Och minimikursen ?r s? obest?md angifven att den ofta af vederb?rande ansetts, ?fven med blott 4 m?naders undervisningstid p? ?ret, kunna vara undangjord inte bara f?re 12 utan t. o. m. f?re fyllda 11 ?r, i synnerhet om barnet b?rjat sin skolg?ng redan vid 6 ?rs ?lder, hvilket af fackm?n anses alldeles f?rkastligt.

Men genom allt detta ?r v?gen ?ppnad f?r industrin att rycka till sig barnen innan de ens f?tt den n?dtorftiga undervisning som den fullst?ndiga l?rokursen inneb?r!

Nu f?r man visserligen gentemot de h?r framh?llna undervisningssynpunkterna ej s? s?llan h?ra att det vore nyttigt och n?digt f?r ungdomens uppfostran till framtida arbetsduglighet o. d., att barnen s? tidigt som m?jligt finge anv?ndas i l?narbete. Emot detta resonemang skulle jag emellertid vilja anf?ra ett yttrande af centralstyrelsen f?r Sverges allm?nna folkskolel?raref?rening .

>>Det ?r f?rvisso alldeles riktigt,>> s?ger styrelsen, >>att barnen skola ?fvas i arbete, och detta redan fr?n sina sp?daste ?r. Men de skola arbeta under uppfostrares ledning, och deras arbete skall ?ga ett uppfostrande syfte samt ordnas s?, att det motsvarar deras utveckling och ?r ?gnat att steg f?r steg f?r steg utveckla deras v?xande krafter. D?r barnarbetet ej ?r af denna art, d?r uppfyller detta icke sitt ?ndam?l, och f?ljden blir, att de ungas h?g f?rsl?as och deras krafter i f?rtid brytas. R?dfr?gar man den dagliga erfarenheten, s? finner man ock, att ett indragande i fabriksarbetet, innan kroppens och sj?lens krafter n?gorlunda vunnit stadga och utveckling, alldeles icke fr?mjar arbetslusten och arbetsfarten, utan tv?rtom framkalla den vana vid att sk?ta f?refallande sysslor p? ett lamt, h?gl?st och tankl?st s?tt, hvar?fver med r?tta s? ofta klagas. De afgjort dugligaste arbetarna ?ro i allm?nhet att s?ka bland dem, som under de egentliga barndoms?ren f?tt tillh?ra hemmet och skolan samt d?r genom l?mpligt arbete f?tt sina kroppskrafter st?rkta och sin omd?mesf?rm?ga v?ckt och n?rd. Redan nu finnas ?fven hos oss flera arbetsgifvare, som inse detta, och inom kort skall utan tvifvel den ?fvertygelsen vara allm?n, att v?rt lands industriella framtid ingalunda beror p? arbetarnas tidiga intr?de i fabrikerna, utan i fr?msta rummet p? deras friska kroppsliga och andliga energi samt p? deras odlade intelligens.

Hvad nu det allm?nna f?rbudet mot minder?rigs anv?ndande i nattarbete betr?ffar, ?fverensst?mmer v?r lag h?ri med lagstiftningen i de fl?sta andra l?nder. ?fven d?r ?r vanligt, att undantag g?ras f?r industrier, som g? med st?ndig eld, dock icke ett s? vidstr?ckt undantag som hos oss. I och f?r sig m?ste ?fven detta undantag v?cka bet?nkligheter. Det ?r n?mligen enligt l?karevetenskapens liksom den allm?nna erfarenhetens vittnesb?rd obestridligt, att m?nniskan under uppv?xt?ldern ?r i synnerligen stort behof af ordentlig s?mn. Men d?raf f?ljer att nattarbete vid dessa ?r, ?tminstone de ?mt?ligare ?ren, borde vara alldeles f?rbjudet, ty att sofva p? dagen inneb?r icke den ost?rda s?mn, som beh?fves.

Hvad 6 timmars arbetsdag f?r 12-?ringar ang?r, f?r det m?h?nda ej anses f?r mycket. Att d?remot, s?som lagen g?r, h?ja maximalarbetsdagen till 10 timmar redan f?r 13-?ringar, m?ste anses som ett felgrepp. Ur h?lsov?rdssynpunkt har man n?mligen best?mt motsatt sig en s? l?ng arbetsdag f?r barn vid denna ?lder. S?lunda yttrade chefen f?r Medicinalstyrelsen generaldirekt?r Linroth samt medicinalr?det Wavrinsky i ett utl?tande ?fver det inom civildepartementet utarbetade f?rslaget till 1900 ?rs lag:

>>F?r 12-14 ?riga barns normala utveckling i s?v?l andligt som kroppsligt afseende erfordras i l?ngt h?gre grad ?n f?r den fullvuxne, att dem l?mnas n?dig hvila och vederkvickelse mellan arbetstimmarna, s? att kroppsorganen dels hinna att beredas ers?ttning f?r f?rbrukade ?mnen, dels befrias fr?n genom arbetet i v?fnaderna uppkomna s?nderdelningsprodukter. Hvarje arbete, som bedrifves alltf?r l?nge och anstr?ngande, v?rkar skadligt p? barnets organism, orsakar utmattning och f?rlust af kroppskraft. Fortfar ?fveranstr?ngningen, intr?der snart allm?n sjuklighet. Den dagliga erfarenheten j?mte d?dlighets- och sjukdomsstatistiken fr?n industriorter, d?r barnarbete i h?gre grad anlitas, l?ra ocks?, att fabriksarbete, framf?r allt i slutna lokaler, ?r outh?rdligt f?r barnorganismen och i f?rtid utt?mmer barnens krafter, d?rest det ej regleras genom klokt och efter barnens fysiska utveckling afpassade arbetstider.

Barn i ofvann?mda ?lder hvarken b?ra eller kunna d?rf?r i regel utf?ra s? ih?llande arbete som fullvuxna. S? l?nge deras organism icke vunnit erforderlig kraft och skolan icke afslutats, m?ste arbetstiden f?r dem vara begr?nsad och de vara befriade fr?n f?r dem skadligt arbete.

Af ofvan anf?rda sk?l anses allm?nt en arbetstid af sex timmar f?r barn under 14 ?r icke b?ra ?fverskridas.

En s? l?ng arbetstid , ?fven om hufvudsakligen l?ttare handtlangningsarbete d?runder utf?res, m?ste dock blifva mer ?n till?tligt anstr?ngande f?r ett 13 ?rs barn, synnerligast om de p?bjudna rasterna icke skola inber?knas i de angifna arbetstiderna, vid hvilket f?rh?llande arbetsdagen f?r dessa 13-?ringar skulle kunna utt?njas till icke mindre ?n tolf timmar.

H?lst skulle vi f?r v?r del vilja f?rorda sex timmar f?r barn intill 14 ?r och tio timmar f?r minder?rig mellan 14 och 18 ?r, emedan dessa arbetstider ovillkorligen ?ro de, som ur sanit?r synpunkt b?st l?mpa sig f?r de minder?riga arbetarna.>>

Slutligen kan ocks? n?mnas att enligt 1900 ?rs lag arbetsgifvaren ?r skyldig att bereda minder?rig arbetare, som ej fyllt 15 ?r, den ledighet som kan erfordras f?r deltagande i fortsatt skolundervisning .

F?r att ut?fva tillsynen ?fver lagens efterlefnad p? ett arbetsst?lle ?ger yrkesinspekt?r eller b?rgm?stare samt den l?kare, som af Kon. Bef. ?r f?rordnad att f?rr?tta den ?rliga besiktningen, tilltr?de till arbetsst?llet. Likaledes f? de f?retaga n?diga unders?kningar p? platsen samt ?ga tillg?ng till den registerbok ?fver de minder?riga, som arbetsgifvaren ?r skyldig att inneha, och de skol- och l?karebetyg, med hvilka han skall styrka sin r?tt att anv?nda de minder?riga i arbetet.

En annan inskr?nkning i den fria kontrollen ?fver lagens efterlefnad ?r den ?fvenledes fr?n 1889 ?rs lag h?mtade best?mmelsen att viss del af fabrik, v?rkstad eller annan arbetslokal m? f?r bevarande af yrkeshemlighet undantagas fr?n inspektion. Vid meningsskiljaktighet h?rvid mellan yrkesidkaren och yrkesinspekt?ren h?nskjutes saken till Konungens Befallningshafvande.

Hvad slutligen straffen f?r ?fvertr?delser af lagen ang?r, kan p?pekas att det icke blott ?r yrkesidkaren, utan ?fven den minder?riges fader eller m?lsman som straffas, n?mligen i fall ?fvertr?delsen skett med faderns eller m?lsmans vetskap och vilja. Straffet f?r yrkesidkaren ?r f?r ?frigt h?gst 500 kronors b?ter.

?fvertr?delser af lagen ?talas af allm?nna ?klagaren.

Fotnot 5:

Den 6:te internationella kongressen f?r Hygien och Demografi.

Fotnot 6:

Fotnot 7:

Att minder?riga f? arbeta i en f?r h?lsan skadlig luft, f?ruts?ttes s?lunda uttryckligen.

Fotnot 8:

Af denna mening var ?fven Berlinerkonferensen.

Fotnot 9:

I de tio timmar, under hvilka 13-?ringarna enligt 1900 ?rs lag f? anv?ndas i arbete, inber?knas naturligtvis icke rasterna.

Fotnot 10:

Huru skall t. ex. den inspekterande kunna kontrollera att de minder?riga under rasterna ej uppeh?lla sig i arbetslokal, d?r luften ?r f?rorenad af h?lsoskadliga ?mnen, om han ej ?ger tilltr?de till arbetsst?llet annat ?n d? arbetet p?g?r?

Fotnot 11:

Denna best?mmelse har p? omr?det f?r 1889 ?rs lag endast i undantagsfall ?beropats af yrkesidkare och allts? hittills ej inneburit n?got hinder af n?mv?rd betydelse f?r inspektionen.

Fotnot 12:

Statens ingripande genom 1900 ?rs lag i de vuxna kvinnornas r?tt att fritt r?da ?fver sin arbetskraft innebar en nyhet f?r v?rt land. N?gra lagbest?mmelser ut?fver de i 1900 ?rs lag gifna finnas icke h?ller med afseende p? de vuxna kvinnornas arbete.

I allm?nhet har lagstiftningens grund, d? det g?llt kvinnoarbetet, varit h?nsyn dels till hem och familjelif samt kvinnans sedlighet, dels till kvinnans och det kommande sl?ktets h?lsa och kroppskrafter. Dessa sk?l, och s?rskilt det sistn?mda, ha ock varit s? talande att krafvet p? frihet f?r kvinnan att lika obehindrat som mannen f?rfoga ?fver sin arbetskraft i de fl?sta l?nder m?st vika. Lagstiftningen utomlands best?mmer nu icke blott s?som hos oss f?rbud mot visst slags arbete och f?r barnaf?derskor att en viss tid efter nedkomsten anv?ndas i arbete, utan ?fven f?rbud emot nattarbete, t. ex. i England och Schweiz; vidare gifvas best?mmelser om maximalarbetsdag samt om raster, hvarvid middagsrasten i t. ex. Schweiz skall vara l?ngre f?r dem som ha att sk?ta hush?ll o. s. v.

V?r lag ger med afseende p? kvinnoarbetet endast f?ljande tv? f?reskrifter :

Share on: WhatsApp @Hash Facebook Tweet