bell notificationshomepageloginedit profileclubsdmBox

Read Ebook: Motion Picture Directing: The Facts and Theories of the Newest Art by Milne Peter

More about this book

Font size:

Background color:

Text color:

Add to tbrJar First Page Next Page

Ebook has 1154 lines and 49535 words, and 24 pages

SAMLADE SKRIFTER

AUGUST STRINDBERG

TREDJE DELEN

I V?RBRYTNINGEN

STOCKHOLM ALBERT BONNIERS F?RLAG

I V?RBRYTNINGEN

AUGUST STRINDBERG

FR?N FJ?RDINGEN OCH SVARTB?CKEN FR?N HAVET -- H?R OCH D?R

STOCKHOLM ALBERT BONNIERS F?RLAG

STOCKHOLM 1912 A.-B. FAHLCRANTZ' BOKTRYCKERI

FR?N FJ?RDINGEN OCH SVARTB?CKEN

STUDIER VID AKADEMIEN

Inackorderingarna.

Sonen hade alltid skyllt p? den ensliga studentkammaren, bristen p? umg?nge, saknaden av familjen , d? han motiverade sina regulj?ra k?llarbes?k p? aftnarna. Han hade n?mligen kommit direkt fr?n barnkammaren till Uppsala. Han hade visserligen h?rt talas om, att gymnasiekamraterna brukade >>ta paraden>> och dricka en blandare hos Andalusiskan, men han hade aldrig varit med om det senare. P? studentexamenssexan hade han blivit sansl?s vid sm?rg?sbordet, sedan han f?rut st?tt sig med alla kamraterna d?rf?r att han icke ville dricka sk?len >>f?r kvinnan>> med den ryktbara uppasserskan, ty han var >>idealist>>, ja han var >>idealist>>, stackars gosse, och han var nog dum att tala om det, n?r han kom till Uppsala, ty han visste icke att det hade blivit ett ?knamn d?r. F?r att avtv? den fl?ck han genom denna barnkammarbek?nnelse f?tt p? sig, m?ste han s?ka likna sina kamrater i allt. F?ljden blev ett oregelbundet liv, som slutade med en -- inackordering.

Allts? blev han introducerad hos prostinnan i Fj?rdingen.

Skillnaden var storartad mellan hans f?rflutna och nuvarande liv. F?rr drack han endast sitt kaffe klockan 8 p? Novum med litet sm?r och br?d; nu f?rdes han kl. 9 p? morgonen till ett v?ldigt dukat bord med br?nnvin, ?l, varm mat och kaffepannan som dessert.

I s?llskap med ett dussin andra studenter f?rdes ett muntert samspr?k och som man vanligen druckit n?got kv?llen f?rut fann man inga hinder f?r att ta halvan. Efter en s? stark frukost m?ste man ha en promenad; denna str?ckte sig vanligen s? l?ngt ?t Stockholmsv?gen, att klockan slog kvarten ?ver tio d? man var vid grindstugan; allts? f?r sent att bes?ka f?rel?sningen!

Gick han s? hem och r?kte tre pipor och f?rs?kte l?sa, men k?nde sig tung och lutade sig.

Innan han visste ordet av var det middag.

Efter middagen skulle det h?llas familjeliv vid kaffet i prostinnans v?ning, varvid uppf?rdes ett quatre-mains eller en fl?jt-piano-duett.

Under matfebern uppstego onda tankar, och n?gon f?reslog att s?llskapet skulle vid en halvkanna p? Norbergs formera n?rmare bekantskap. S? skedde, och s? blev det kv?ll; det var en h?sttermin det h?r, och d? ?ro dagarna som bekant mycket korta, och den ljusa ?rstiden ?r universitetet st?ngt f?r bes?kande.

Dagen var emellertid sk?md; ingen kom hem om kv?llen, men man skildes med heliga l?ften att icke g?ra s? mer!

F?ljande eftermiddag hade en av s?llskapet tenterat och m?ste se p? en halvkanna efter middagen. Samma orsak, samma verkan.

Dagen d?rp? hade en annan f?tt rek och m?ste ovillkorligen se p? en halvkanna.

F?ljden h?rav blev oordentligt levnadss?tt med stor ?nger, fasta beslut att icke g? ut efter middagen utan g? upp p? rummen och l?sa.

Trogen sitt dyra l?fte vandrade v?r man upp p? sin kammare f?r att ?vert?nka huru mycket tid han f?rlorat p? de reducerade f?rmiddagarna, varunder han f?ll i djup slummer.

Han vaknade synbarligen st?rkt och frisk till kropp och sj?l; han gratulerade sig till sin nya uppfinning middagsslummern -- en f?rf?rlig uppfinning!

Det hade emellertid blivit m?rkt; han t?nde flitens lampa, lindade sin nattrock om livet, stoppade f?tterna i p?sen, dammade av sitt skrivbord, lagade en pipa, putsade naglarna och satte sig s? med ett gott samvetes lugn att h?nga ?ver Atterboms Siare och Skalder, som han trodde han skulle kunna utantill i examen. F?r tillf?llet bl?ste ocks? en nordlig vind och skakade angen?mt den gamla tr?k?ken; allt var med ett ord s? d?r l?mpat f?r att g?ra situationen aktningsbjudande och han skulle icke f?r allt i v?rlden velat bli st?rd, om icke f?r att ropa ett >>stig in>> och ?ppna d?rren ?t den ?verraskande fadern. D? knackar det tre slag i v?ggen bakom hans stol:

-- Vem d?r!

-- Jag! ?r du hemma!

-- Ja, men jag l?ser? Bor du d?r, g?teborgare?

-- Kan du spela wira?

-- Ja bevars!

-- Kom in d?, det ?r bara ?stg?ten, som bor v?gg om v?gg!

Kombinationen var gjord -- f?r terminen. Det blev en terminswira -- p? upp och avskrivning.

Efter den dagen kunde prostinnan i sin hemliga rapport till fadern med livlig ed bestyrka, att sonen alltid var hemma vid aftonm?ltiderna.

Dagarna gingo hastigt, ty de blevo allt kortare, sedan endast f?rmiddagarna ?terstodo, men det kunde h?nda att ?ven de sprungo p? allra oskyldigaste vis. Prostinnan hyrde n?mligen ett stort tr?hus i vilket hon hade sina tolv inackorderingar inhysta. Som hon endast h?ll tv? pigor och dessa m?ste fungera vid den stora morgonsexan, kunde det h?nda att rummen voro ost?dade, ifall n?gon efter frukosten dit ?terv?nde. Under avvaktan p? st?dningen satt man inne hos grannen och pratade, ja man kunde ?ven ta ett oskyldigt parti br?de eller par. Nog av, tiden r?ckte ej till n?gon l?sning, oaktat han bodde i familj, men aldrig s?gs ute p? krogarna, vilket ?drog honom den of?rtj?nta ?ran att anses som en flitig karl. Vad g?r han uppe i Fj?rdingen, som aldrig syns till nere vid ?n? sade n?gon. -- Han ?r inst?ngd och flitar.

Det gick n?mligen lika l?tt att of?rskyllt ?dra sig gott rykte som d?ligt p? den tiden.

Men var det v?llevnad, prat, musik, kortspel, som nu i skygd av familjens heliga mantel hotat att bringa hans namn ?ver p? den stora restl?ngden, s? ?terstod dock ?nnu det v?rsta.

Aftonm?ltiderna b?rjade bli alltmer glest bes?kta, vare sig av ungherrarnas ledsnad vid den st?ndigt ?terv?ndande kosten eller av b?jelse f?r utliv och fruktan f?r musiksoar?erna, som alltid f?ljde p? soup?n under prostinnans presidium, d? det skulle g?ras salong och man icke utan den st?rsta omt?nksamhet eller det mest graverande sk?l kunde avl?gsna sig.

Hela det med s? mycken konst sammanfogade familjelivet hotade att uppl?sas och ett och annat sk?rande missljud hade l?tit f?rnimma sig. S? kunde man vid frukostbordet h?ra den goda prostinnan s?ga milda sarkasmer.

-- God morgon, herr A. Hur har ni sovit i natt?... Nej, se herr B. Har ni varit bortrest?

H?r intr?dde med matta steg och dimmiga ?gon en blek gestalt, som gjorde allt f?r att se s? v?l bibeh?llen ut som m?jligt.

-- Jag var ?t Stockholm i aff?rer!

-- Det var roligt i Stockholm?

-- ?ja!

Han slog ned ?gonen under s?llskapets fnissningar.

-- Bjud herr C. p? sillen; g?teborgarna hade zw?ck i g?r p? aftonen. Herrarna voro p? G?teborgs nation allesammans? Jag satt ensam, jag, med pastorn och gossarna .

Det l?g n?got r?rande i den gamlas s?tt att s?ga bitterheter; hon var en mild kvinna, ty hon hade haft pr?vningar.

Add to tbrJar First Page Next Page

 

Back to top