Read Ebook: Den finska Sampo-myten by Gottlund C A Carl Axel
Font size:
Background color:
Text color:
Add to tbrJar First Page Next Page Prev Page
Ebook has 80 lines and 28179 words, and 2 pages
S?mps?, poika Pellervoinen, Otti viisi? "jyvi?" -- Seihtemi? "siemeni?" -- L?hti maita kylv?m??m, Saloja tikitt?m??n. Suot kylvi -- kanarvat kasvoi, Norot kylvi -- nousi koivut, M?et kylvi, nousi m?nnyt. -- Kylvi kummut kuusikoiksi, Karankot -- kataikoksi...
Kuin oisi usseemmat soanut!
Tuopi laivalla eloa, Aluksella aartehia.
Kantoi kannen Pohjolahan, sai rivan Sariolahan,
Tuost on siemenen siki?, Alku onnen ainoaisen, Tuosta kynt?, tuosta kylv? -- Tuosta kasvu kaikenlainen; Tuosta kuu kuumottamahan, Tuosta p?iv? paistamahan Suomen suurille tiloille, Suomen maille mairehille.
Att sluta af Kalevala synes det som dertill n?ra nog ej blott skulle fordrats en trollkonst ; ?tminstone utvisa v. 320-416, att dertill erfordrades ej blott mycket besv?r, utan ?fven en l?ng lid, att f? Sampo i st?nd; hvilket h?r ofta ?r fallet med att indrifva skatter.
Hvilket tyckes antyda, och ge tillk?nna, att hon verkligen var i stort behof deraf, eller i en n?dtr?ngd bel?genhet, som man s?ger.
Numera voro argonauterna s?ledes tre; f?rra g?ngen -- endast tv?.
En skatt, och ett s?desf?rr?d, kan man dela; men icke en trolltrumma, solen eller qvarnen.
Det s?kallade "nio talet" spelar hos fornfinnarne alltid en stor roll, liksom ej mindre i den Indiska ?n i den Skandinaviska mytologin, der det t.ex. talas om 9 himlar och 9 jordar.
Detta tyckes ytterligare besanna v?r f?rmodan att med Sampo, ?tminstone h?r p? st?llet -- betecknades s?den, som inskjuter sina r?tter i jorden, och m?ste med plogen behandlas, H?rom heter det i 10 R. v. 427-432.
Siihen juuret juurutteli Yheks?n sylen syv?h?n. Juuren juurti moa-em?h?n, Toisen vesiviertehesen. Kolmannen kotim?kehen.
Det var i anledning h?raf ?fven de m?nga qvarnarne sattes i g?ng.
Att sluta b?raf, ?fvensom af den omst?ndigheten att farkosten roddes med ?rar, af tv? man -- m?tte den ej hafva varit bland de st?rsta, och endast afsedd att begagnas p? sm?rre insj?ar och floder.
De f? delar af Sampo som h?rvid fl?to i land, ?stadkommo der samma underbara verkan, och effekt, som, i f?rra fallet -- delarne af Sammas; nemligen att de befordrade vegetationen, och s?ledes -- beh?rigen kultiverade -- befr?mjade fruktifikationen, eller s?desproduklionen. Skilnaden ?r dock den, att allt detta l?ter t?nka sig till f?ljd af s?deskornen, men icke tillf?ljd af n?gra bilar af trolltrumman.
S? t.ex. studera vi visserligen Grekernas och Romarnes mytologi, men ofta kanske utan att n?rmare uppfatta idolernas inre, djupa, h?ga, och andliga betydelse, som utm?rker deras egentliga karakter; i det vi ?tn?ja oss endast med att litet attrappera dem p? ytan, antingen med penseln, eller grafstickeln.
Ang?ende denna "historiska grund", upplyses vi icke vidare. Det var numera ?tminstone ingen "Brudf?rd" i fr?ga. ?ndam?let eller afsigten var ju endast att komma ?t Sampo.
Detta skall f?rmodligen f?rklara orsaken till Hafsvattnets s?lta, s?som en f?ljd af Sammas ena t?.
N? nyss hette det ju, det han med afseende ? inneh?llet af Kalevala-s?ngerna, fann likadana hjeltedikter bland Ostiaker, Samojeder, Tartarer, och andra n?rmare eller fjermare med Finnarne besl?gtade folkstammar.
Det var egentligen Louhi, hvilken f?relade W?in?m?inen, s?som ett vilkor, om han ville slippa hem, -- det han skulle f?rskaffa henne sampo, vid det hon fr?gade honom:
Taijatko takoa sammon, Kirjokannen kalkutella -- Joutsenen kyn?n nen?st?, Maho-lehm?n maitosesta, Yhen ohrasen jyv?st?, Yhen uuhen villasesta?
eller, som det heter i 1 Uppl. :
Taijatko takoa sammon Kirjokannen kirjaella -- Yhen joukkosen sulasta, Yhen villan kytkyest?, Yhen otrasen jyv?st?, Yhen v?rttin?n muruista?
och hvarmed, i poetiskt afseende, antydes de m?nga sv?righeterna, och konsten att kunna ?v?gabringa den, -- i likhet med de sv?righeter, hvilka i 8 R. v. 95-98 antyddes W?in?m?inen att erh?lla Pohjan neiti.
Jag p?minner mig, i min ungdom, n?gorst?des hafva l?st, att ett s?dant slags redskap, eller instrument, skall fordomdags ?fven hafva blifvit begagnadt vid br?llopen h?r i Nylandsl?n. I anledning h?raf f?rtjenar kanske n?mnas att redan Herodotus, som lefde f?r mera ?n 2,000 ?r sedan, tyckes hafva k?nt till trolltrumman; ty han omtalar att d? Anakarsis ?terv?nde till Schytherna -- firade han, enligt Kyzikernas pl?gsed, gudinnans fest -- med en handtrumma i handen, och med bilder h?ngande p? br?stet; f?r hvilken af honom antagna fr?mmande sed, han blef skjuten till d?ds af Savlios.
Det synes mig som Dr Donner redan skrifvit s? mycket om denna "qvarnhistoria" s? att h?lften deraf redan kunde vara nog, helst resultatet af alltsammans ?r, och blir, en galimatias; hvarf?re vi ?fven ?fverhoppat det mesta af dessa till ingenting ledande resonemanger.
Om natten bars sampo ombord; och d? man stridde derom, gick den s?nder; en del fl?t i land, och en annan del sj?nk i sj?bottnet -- huru passar det p? solen?
Af alla de m?nga andra sampotolkarne, och f?rklararne, har deremot icke en enda omn?mnt mig, mycket mindre upptagit den version af myten jag angifvit.
Sanningen af ett gammalt svenskt ordst?f -- "erbjuden tjenst, blir alltid f?rsm?dd", och af ett annat, hvilket lyder -- "ingen ?r profet i sitt f?dernesland", har jag mer ?n ofta varit i tillf?lle att erfara. Detta har ?fven nu sednast blifvit besannadt af ett visst annat s?llskap, som valt till sitt "motto", ordet "Kohtuullisuus"; och hvars hufvud?ndam?l s?ges vara att vilja befordra, och befr?mja, nykterhet och m?ttlighet h?r i landet. -- Ord, hvilka klinga ganska vackert f?r ?rat. Men d? det g?ller att bevisa det ?fven med "handling" -- d? st?r detta s?llskap ingenst?des till finnandes; ty hafva vi s?kt det f?rg?fves. Ocks? tyckes mig landets patriotiska "St?nder", ?fven denna g?ng, i s? m?tto, hafva f?rsofvit sig; och detta -- icke "f?rsta g?ngen".
For additional contact information:
Add to tbrJar First Page Next Page Prev Page