Homepage
Login
Profile
BookClubs
dmBox
Read Ebook: A Journey of a Jayhawker by Morgan W Y William Yoast Reid Albert Turner Illustrator
Font size:
Background color:
Text color:
Add to tbrJar First Page Next Page Prev Page
Ebook has 75 lines and 2152 words, and 2 pages
Ute p? M?laren gick sj?n gr?n och vit. En roslagsskuta med lappade segel styrde f?r full medvind ut ur hamnen. I aktern satt skepparen grensle ?ver rorkulten och styrde med bakdelen.
Tomas ?mnade just g? upp till Karolinska institutet f?r att tr?ffa Gustav Wannberg, den av hans studiekamrater, med vilken han oftast s?llskapade, f?r att underr?tta honom om att han var upptagen p? aftonen, d? han of?rmodat st?tte p? honom i viadukten under j?rnv?gen. Wannberg var ett par ?r ?ldre ?n Tomas och hade huvudet fullt av allm?nm?nskliga intressen. Han var denna dag vid ett m?rkt lynne i anledning av den v?ndning valstriden i Belgien hade tagit. Tomas f?ljde honom upp?t Vasagatan. I h?rnet av Kungsgatan skildes de; Wannberg ?t sina middagar i ett pensionat i n?rheten.
Tomas stod kvar ett ?gonblick och betraktade Vasagatans egendomliga fondtapet med engelska kyrkan, en liten konstf?rdigt arbetad leksakskyrka av blekr?d sandsten. T?tt bakom kyrkan reser sig ett j?ttestort brandgult hus med bl? rullgardiner f?r f?nsterna och randat liksom i samma plan av sex m?rka, smala popplar. Det hela liknar en v?vnad utan perspektiv, en flat kuliss, uppst?lld p? lek tv?rs ?ver gatan, och med det s?llsamma japonaiserie i f?rger och konturer, som genom sin sl?ktskap med bilderbokens naivt f?rglagda tr?snitt tidigt frestar barnets inbillning, n?r det vid sin moders hand g?r de f?rsta vandringarna p? f?dernestadens gator, och som n?gon g?ng efter m?nga ?r g?r igen i dess dr?mmar om natten.
En sp?rvagn f?rde honom tillbaka till stadens centrum.
Middagstimmens str?m av promenerande sv?llde ut ?ver gator och torg. Tomas stannade tveksam utanf?r f?nstret till den handskbutik, som han hade bes?kt ett par timmar tidigare. Om han skulle k?pa ?nnu ett par handskar? De g? ju alltid ?t s? sm?ningom.
Han mottog knuff p? knuff av br?dskande m?nniskor, som l?ngtade efter sin middag, och f?r vilka han stod i v?gen. Han beredde sig just att stiga in, d? i samma ?gonblick kungen gick f?rbi i s?llskap med general Kurck och ?verhovj?gm?staren. V?rsolen glittrade och lekte i hans sk?gg. Tomas tryckte sig v?rdnadsfullt t?tt intill v?ggen med hatten i hand och steg d?refter in i butiken.
Butiken stod tom. Det var skumt d?rinne, och Tomas var bl?ndad av soldagern fr?n gatan. En ?ldre dam stack fram huvudet bakom en gr?n gardin och ropade d?refter d?mpat ?t ett inre rum:
-- Ellen! Kommer Ellen?
Den unga flickan kom raskt ut.
-- Jag skall be om ett par r?da handskar, n:r 8.
Hon k?nde tydligen genast igen honom. Hennes ansikte uttryckte f?rst f?rv?ning; d?refter rodnade hon skarpt.
Hon var t?mligen kraftigt byggd, men hade spensliga armar och smal hals. H?ret var tjockt, gl?nsande, m?rkt; de r?dbruna ?gonen hade en skygg blick. Hon var icke synnerligt v?l kl?dd. P? v?nstra sidan av halsen hade hon en fin rispa, som om en kattunge nyss hade rivit henne. En liten ljusr?d bloddroppe sipprade l?ngsamt fram.
Tomas drack som vanligt kaffe i sitt rum efter middagen. Till kaffet r?kte han sin holl?ndska cigarr. Hans rum var t?mligen litet och m?blerat med n?gra av de n?tta och gammalmodiga m?blerna fr?n de f?rsta ?ren av hans f?r?ldrars ?ktenskap. F?nstret l?g mot v?ster, och solen f?ll r?tt in i rummet; den led mot nedg?ng och hade redan en kopparspr?ngd skiftning. P? den motsatta v?ggen r?rde sig skuggan av en l?ngsamt sv?ngande skorstensfl?jel fr?n taket mitt emot.
Modern gick omkring och ordnade n?got ute i matsalen. Ett par minuter blev hon st?ende i d?rren till Tomas rum och betraktade honom med sin ljusa blick.
-- Kommer du hem efter teatern i kv?ll, Tomas?
-- Jag vet inte. Det kan h?nda att vi g?r ut och ?ter n?got.
Det blev ett ?gonblicks skymning i rummet. Ett tjockt r?kmoln fr?n en fabriksskorsten drevs av vinden f?rbi f?nstret.
-- S?g, Tomas -- ?r det riktigt bra att du ?r s? mycket tillsammans med Johannes Hall?
Tomas bl?ste ut r?ken fr?n sin cigarr genom n?san.
-- K?ra mamma, jag b?r v?l vara gammal nog att kunna v?lja mina v?nner sj?lv.
-- Ja, ja, du b?r v?l det...
Hon gick tillbaka ut i salen. Tomas h?rde henne ta ett tag med dammhandduken ?ver tangenterna p? pianot.
Tomas t?nkte p? M?rta Brehm. Han beh?vde endast sluta ?gonen f?r att k?nna hennes mjuka flickgestalt glida in i rummet, sjunka ned p? soffan vid hans sida och linda armarna om hans hals. Om n?gra ?r skulle han vara en ber?md l?kare med en tjugutusen kronor om ?ret; men han kunde mycket v?l gifta sig redan n?r han hade fyra eller fem tusen. Vilka kv?llar i skymningen, helst p? vintern, d? sn?n yrde kring gath?rnen! Han v?gade icke ens t?nka p? br?llopsnatten. Och vilka middagar de skulle ge... M?rta skulle presidera i violett sammet. Kanh?nda skulle han ocks? kasta sig in i det politiska livet, skriva tidningsartiklar, bli riksdagsman, kanske minister. Det fanns ingen paragraf i grundlagarna, som hindrade att professor Webers son kunde bli statsminister. D? kunde Wannberg ocks? f? n?gon plats, d?r hans beg?vning och vyer kunde g?ra sig g?llande. Och Hall... under vilket departement lyda teatrarna? Ecklesiastikdepartementet? Hall kunde bli ecklesiastikminister.
Klockan slog sju ute i salen. Tomas for upp ur sina dr?mmerier, kl?dde sig hastigt och var just f?rdig att g?, d? Greta, hans sjutton?riga syster, kl?ngde sig fast vid h
Add to tbrJar First Page Next Page Prev Page